Kanalen
Canal du Nivernais är 174 km lång och sträcker sig mellan Auxerre och Décize i Bourgogne, Frankrike. Kanalen har 110 slussar med en samlad höjdskillnad på 240 m samt 3 tunnlar på toppen med en total längd på 1238 m. Den norra delen av kanalen får sitt vatten från floden Yonne som man delvis seglar på, medan den södra delen vattnas av floderna Alnain och Aron.

Kanalen byggdes mellan 1785 och 1842 för transport av timmer till Paris, men används nu endast för turisttrafik.

Båten
Dette var första turen med vår andelsbåt Decize, som du kan läsa mera om på sidan om vår båt. Vi hade stora förväntningar då vi aldrig hade sett båten i verkligheten, men den levde till fullo upp till våra drömmar. Hon var magnifik när hon låg i hammnen i Auxerre med Katedralen i bakgrunden, och blev beundrad av alla vi mötte på kanalen. Bl.a. blev vi överfallna av en grupp amerikanska turistar som bordade båten och öste beundran över henne ;-)
Decize var stor (17 meter lång) och tung (20 ton) men lättare att segla än man skulle tro, och väldig komfortabel att bo i, även när vi hade gästar om bord i några dagar och var 7 personer totalt.

Bilden är hämtad från Ownerships hemsida

Turen
Vi ankom till Auxerre fredag eftermiddag. Efter vi hade blivit introducerade till båten och handlat in livsmedel (läs bröd, ost och vin) bar det iväg söderut på Canal du Nivernais genom de första slussarna.

Fredagen slutade i Vaux en liten by ca 6 km söder om Auxerre.
Lördag morgon startade vi turen mot Vermonton, där vi skulle hämta upp Mats bror med familj, som skulle bli våra följeslagare ett par dagar framåt.
Det var en härlig varm sommardag så vi tog av taket på styrhytten och fällde ner vindrutan.
Lunchpausen blev i hamnen i Vincelles. Slussarna är stängda mellan 12 och 13, så man får stanna där man är.
Framme i Vermonton var det trångt i hamnen, men personalen på uthyrningsbasen Burgundy Cruisers hjälpte oss att få kajplats.
En timme senare ankom familjen, som hade varit 2 veckor i Saint Tropez och började packa ombord sina grejor.

På kvällen blev det grillning på kajen och sedan en rundvandring i Vermonton med dess fina park som har en massa av bäckar och åar.
Söndag: Nya styrmän mönstrade ombord! I sluss nr 70 blev det stopp lagom till lunchtid, så vi fick stanna i slussen tills det var tid att öppna den igen. Undertiden han vi själv också att få lunch i skuggan under ett träd.
Fram på sena eftermiddagen hittade vi denne naturhamn i Mailly le Chateau. Där träffade vi systerbåten Dorney.
Innan middagen gick vi upp för att beundra utsikten från terassen på det gamla slottet. Slottet är privat och inget särskild att se, men utsikten är hänförande.

På vägen upp passerede vi den nedra delen av byn med trädgårdar ned till floden Yonne, och sen den övra delen med typiska franska gator och hus.
Tyvär fanns bagaren inte i den nedra delen av byn, så det var ett tufft jobb att cykla efter baguetter på morgonen.
Måndag gick turen vidare från Mailly le Chateau till Pousseaux förbi de vackra klipporna Rochers du Saussois. (som vi berättar mer om längre ned på sidan)

På denna sträcka träffade vi på den första manuella lyftbro, det var ett hårt arbete att lyfta dem.
I Pousseaux var alla restauranger stängda, men vi hittade en liten skylt som berättade att det fanns en öppet restaurang lite längre bort, så vi började vandra dit pilen pekade. När vi hade gått ca: 1 timme stoppade vi en bilist och frågade om vi var på rätt håll, jodå det var vi - fortsätt bara sade han.

Efter ytterligare en halv timmes vandring kom vi fram till en underbar resturang som låg alldeles intill kanalen, de hade underbar Fransk mat och trvlig personal.

När vi var mätta och belåtna skjutsade ägaren och hennes son oss tillbaka till båten.
Tisdag fortsatte vi till Clamecy, en av de få städer på norra delen av Canal du Nivernais.

I regel är slussarna väldig lugna. Alla är bemannade antigen med lokala slussvakter eller med sommararbetande studenter. Om man kan lite franska är slussvakterna mycket pratsamma medan man väntar på att slussen skal fylls. Engelska är det inte många som kan.

På många ställen finns det möjlighet att köpa lokala produkter t.ex. vin, trädgårdsprodukter, honung, ägg etc.
Onsdag morgon i hamnen i Clamecy var det tid att ta farväl av släkten. De skulle åka hem till Sverige.
Själv fortsatte vi söderut. Vädret var regnigt men ändå varmt, så det blev en kort seglingsdag och lade till för natten i Villiers sur Yonne.

På vägen stannade vi till i Chevroches med de många kalkstensbrot, där vi gick en längra promenad i den gamla flodmeander. Verklig facinerende utfluktsmål.
Vi passerede en gammal svängbro som inte längre var i bruk.
Torsdag fortsatte vi söderut till Marigny sur Yonne som blev vändpunkten på denna turen.

Här börjar landskapet bli mera kuperat och slussarna liggar tätare.

Det blev också en dag med många lyftbroar av olika konstruktioner.
När vi kom fram till Marigny sur Yonne tog vi cyklarna och kämpade oss upp för backerna till den lilla byn Corbigny för att handla. Tyvär hann vi inte besöka det berömda klostret.
Fredag morgon bar det åter norrut. Vi stannade för natten i Cuzy.

På eftermiddagen cyklade vi upp till byn Tannay. Där besökte vi en vinkällara och smakade på det lokala Tannay-vinet. Vi köpte ochså ett par lådor som handlaren körde ner till båten senare på eftermiddagen.

På kvällen var vi på besök på grannbåten, den holländske skepparen bjöd naturligtvis på Genever.
Lördag fortsatte vi till Clamecy där vi övernattade igen. Den helgen var det Fête de Andouillette på stan. Andouiette är en väldig speciel korv gjort på inälvor.

Korven tyckte vi inte om, men annars var det folkligt och festligt i stan med musik överallt.
Söndag gick turen från Clamecy till Rochers du Saussois. Vid lunchtid hittade vi denne underbare restaurang bredvid kanalen. Ett populärt ställe var man åt gott och billigt.
Denna sträcka av kanalen har en varierande natur och många gamla gårdar.

Vi seglade omväxlingsvis på floden och kanalen. När man var på kanalavsnitten kunde man se floden sidan om sig hela tiden.
Vid Rochers du Saussois lyckades vi hitta en förtöjningsplats vid foten av klipporna. Det är inte lätt att lägga till här på grund av bottnen är stenig..
På kvällen när den värsta hetta var över klättrade vi uppför klipporna. Där har man en underbar utsikt över området.
Här passade vi ochså på att gömma geocachen The Rocks of Canal du Nivernais.
Hjälp i slussen
Måndag: Detta var den första rigtig heta dagen, så efter 3 slussar slutade för dagen, då hade vi nått Mailly la Ville, där vi tillbringade dagen i skuggen under ett träd.

Här mötte vi igen systerbåten Dorney, denna gången med skottsk besättning.
Tisdag fortsatte vi till Bailly, där vi besökte Caves de Bailly. Där tillverkas en välkänd Cremant du Bourgogne i gamla kalkstensgruvor.

Grottorna täckar ett område på 50 hektar och vi fick en liten rundvandring i en del av dem, där vi båda såg en del av vintillverkningen samt konstverk gjord av de lokala konstnärer.
Utsikt från Col du Cremant. Caves de Bailly ligger på vägen upp till toppen.
Onsdag lämnade vi Canal du Nivernais och fortsatte norrut på Yonne till Monneteau. På vägen passerede vi vår bas i Auxerre.

På Yonne är slussarna dubbelt så stora och elmanövrerade och inte manuella som på Canal du Nivernais.
Torsdag var sista seglingsdagen och vi returnade till Auxerre utan problem.
Detta var en kort sammanfattning av våra upplevelser på Canal du Nivernais och bitvis på floden Yonne -vi längtar till hösten så vi kan komma tillbaks till Decize och vara tilsammans med henne en vecka.
Tillbaka